Gdansk, Polen

Gdansk Historie

Det första skriftliga omnämnadet av staden är från år 997. Fram till början av 1300-talet hörde området till furstendömet Pommern. År 1308 erövrades furstendömet av den tyska korsriddarorden som sedan styrde i trakten i nära 150 år. Men år1454 var missnöjet med ordensstyret så stort att stadens borgare sa upp sin lojalitet och istället sökte den polska kronans beskydd. Från denna tid och ända till 1793 var staden under polsk överhöget (men hörde inte till själva kungariket Polen).

Det var under denna tid som stadens ”guldålder” infoll, då Gdansk (Danzig) var centrum för Polens handel med Västeuropa. Den långa politiska nedgångsperiod i Polen som ledde fram till landets tre delningar resulterade i att staden efter den andra delningen 1973 införlivades med Preussen. Under Napoleonkrigen upprättades 1807-13 den fria staden Danzig under franskt beskydd, men efter Napoleons nederlag tillföll staden återigen Preussen och från 1871 det tyska kejsarriket.



Efter Tysklands nederlag i första världskriget blev staden i enlighet med besluten i Versaillesfreden än en gång en fristat, ställd under Nationernas Förbunds förvaltning. Detta arrangemang varade till den 1 september 1939, då tyska trupper tidigt på morgonen öppnade eld mot den polska fästningen Westerplatte, viket blev inledningen till det andra världskriget. Det kom att bli dramatiska år under vilka staden än en gång anslöts till Tyskland, denna gång till Hitlers tredje rike. Detta slutade våren 1945 då stadens historiska centrum blev nastan helt förstört under våldsamma strider mellan den framryckande sovjetiska armén och de retirerande tyskarna. Samtidigt flydde eller fördrevs den dittills nästan helt tyskspråkiga befolkningen. Hotell i Gdansk

Westerplatte

1945 tillföll staden och hela pommerska kustområdet slutligen Polen. Efter viss tvekan beslutade man sig för att återuppbygga stadens historiska centrum. På så sätt återuppstod den hänförande arkitektoniska blandning som vuxit fram under 1500-1700-talen.

Inte heller andra halvan av 1900-talet präglades av lugn i Gdansk. Folkliga protester och strejker avlöste varandra och i december 1970 svarade de kommunistiska makthavarna med militärt våld. Ett okänt antal demonstranter dödades, till vilkas minne man senare reste de Tre Korsen, eller Minnesmärket över de fallna varvsarbetarna som det egentligen heter.

Nästa stora händelse var i augusti 1980 då den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet bildades under ledning av den kompromisslöse strejkledaren Lech Walesa (som 1983 ergöll Nobels fredspris, och 1990 skulle bli det demokratiska Polens förste folkvalda president).

Lech Walesa

Efter en kort promenad från hamnkranen längs kajen, förbi flera medeltida stadsportar når man den s k Gröna porten. Här börjar stadens allra kändaste huvudstråk, Långa torget (Dlugi Targ) och Långgatan (Ulica Dluga). Dessa kantas hela vägen av vackra renässans- och barockbostadshus, liksom av de medeltida samlingslokalerna Centrala stadens rådhus och Artushovet. Framför det sistnämnda står den bekanta Neptunusfontänen från 1615. Alldeles intill finns också stadens största kyrka.

En Sigmund Güldenstern ledde 1656 försvaret av slottet i Malbork (Marienburg) mot Karl X Gustafs anfallande svenska armé.

Ännu ett spår efter den svenska emigrantkolonin kan man hitta i Mariakyrkan, i högra korsarmen, även kallad S:ta Katarina kapell. Det är en gravinskription över Göran Posse som var en av de tongivande bland de svenska emigranterna vid denna tid. (De flesta av svenskarna var katoliker som fördrivits efter reformationen och Sigismunds avsättning från den svenska tronen 1599.)

Mariakyrkan Gdansk

Om man går ut genom Mariakyrkans vänstra sidoingång kommer man efter en kort vandring till den Heliga Birgittas kyrka, nästa exempel på kontakterna över Östersjön, denna gång från medeltiden. Den byggdes 1394-1402. I modern tid förknippas kyrkan med polackernas kamp mot den kommunistika regimen. Värt att nämna är också att man här planerar att bygga ett monumentalt bärnstensaltare, som ska påminna om Gdansk roll som ”Världens bärnstenshuvudstad”.

Alldeles intill Brigittakyrkan finns den Stora kvarnen, en stor medeltida kondstruktion dit omlandets bönder förde spannmål för att malas till mjöl.

Under första halvan av 1600-talet var Gdansk (Danzig) den största och rikaste staden i det pols-litauiska riket och den största hamnstaden vid Östersjön. Detta gjorde svenskarna intresserade av att ta kontroll över staden. Redan 1626 gjordes ett misslyckat försök att erövra fästningen Wisloujscie (Weichselmünde) som kontrollerade infarten till staden . Svenskarna lyckades aldrig erövra staden under detta krig, men borgarna tvingades efter Stillestånden i Altmark att betala tull fram till år 1635. I nästa krig belägrades staden av svenskarna under 1656, men inte heller denna gång lyckades erövringsförsöket. Det är värt att nämna att efter undertecknandet av freden i Oliwa den 3 maj 1660 är detta datum en särskild högtid i Gdansk (utöver det faktum att det numera även är en av Polens två nationaldagar, fast av en helt annan orsak; 3 maj 1791 undertecknadeslandets första konstitution).

Gdansk Polen

Även under det stora nordiska kriget 1700-21 skapade svenskarna oro i trakten, och flera gånger tvingadens stadens borgare att betala dyra brandskatter till Karl XIIs armé.

Gdansk (Danzig) har haft kontakt med Skandinavien sedan medeltiden. I staden som då var medlem i Hansan handlade man bland annat med svensk myrmalm, pälsverk, fisk, tjära och djurfetter. Den tidens sjöfart och handel beskrivs utförligt på Sjöfartsmuseet. En av de främsta attraktionerna i anslutning till museet är den medeltida stora Hamnkranen. Med denna kran, som drevs med muskelkraft, lastades tunga laster av och på fartyg som seglade på hela Östersjön. På muséet kan man beskåda fynd som plockats upp från havets botten, bland annat från det svenska fartyget ”Solen”som sänktes under slaget vid Oliwa 1627.

Mariakyrkan som stod färdig i början av 1500-talet efter nästan 150 års byggnadstid. En av de mest fascinerande saker man kan beundra i kyrkan är det astronomiska uret från 1464-70. I kyrkan finns också en kopia av Hans Memlings altartriptyk ”Den yttersta domen”, som också kan ses i original i Gdansks nationalmuseum. I Mariakyrkan finns flera minnen av svensk närvaro i staden. Under en stenhäll i kyrkan vilar den svenska prinessan Margareta som dog här på 1460-talet i exil tillsammans med sin far, Karl Knutsson Bonde, som fördrivits av den danske kung Kristian I. Strax intill huvedentrén på vänster sida finns en gravinskription över släkten Güldenstern, en förtyskning av det svenska adelsnamnet stierna.

Hans Memling ”Den yttersta domen”